2004-2005



ALLMÄNT


Säsongen 2004-2005 utvecklades till att bli en nära, nära upplevelse och Solna Vikings var denna gång den

”ständiga tvåan”.
Bägge representationslagen inledde säsongen på ett strålande sätt och avslutade grundserierna mycket starkt.
Ständiga tvåorna var det som sagt, när Dam- respektive Herrligan färdigspelades så ståtade Solna Vikings på silverplats, eller tvåa i grundserierna.
Men de bägge förhandsfavoriterna höll inte hela vägen denna gång och föreningens smått sagolika

guldsvit bröts därmed.
Inte heller på ungdomssidan bärgades några SM-guld utan vi fick se oss besegrade av Södertälje i

var och varannan final. Ständiga tvåan…

Mini Stars verksamheten har nu pågått i fyra år. Ett gigantiskt projekt som omsätter över 50 lag på 10 skolor.
Solna Stad och Spånga stadsdelsförvaltning stöttar vår verksamhet och har nu lärt sig vad vi gör i skolans miljö och vad vår verksamhet står för.

Handslaget har även inneburit en del utveckling då vi genom Nätverket i Solna och Handslagsbidrag från Förbundet kunnat genomföra flera aktiviteter på dagtid och i skolmiljö.

Vi uppmärksammas allt mer för våra värderingar och vår idrotts styrkor. Jämställdhet, mångfald, inget läktarvåld och stort föräldraengagemang är argument som sakta men säkert gör att vi närmar oss de två största idrotterna i landet.

Solna Vikings och Spånga Basketbollklubb är på rätt väg, trots ett litet ”hack i skivan” vad gäller guldregnet.
Vi utvecklar vår förening och dess administration. Vi satsar mer och mer på utbildning och vi breddar kanslifunktion med nya tjänster på hel, halv eller deltid.

Vi har fått driftsansvar över Vasalundshallen och vi har utvecklat vårt arbete med sponsorer & samarbetspartners.


HERRLAGET


Tredje säsongen med Pekka Salminen som headcoach och Stefan Bergman vid hans sida.
Med spännande nyförvärv i guardsen Yasin Merzoug och Jim Nyström samt forwarden Kamran Alemdar

så fortsatte satsningen på egna produkter.
Yasin som plockades från Sallén Basket är fostrad i Solna liksom Kamran även om han började

sin karriär i Alliansklubben Tureberg.
Jim Nyström började sin bana i BK Järva och hann med någon säsong i Vikings herrlag innan det blev spel på college i toppskolan Georgia Tech.


När vi dessutom, glädjande nog, kunde landa landslagsforwarden Martin Ringström som kom tillbaka efter proffsspel i Tyskland så kändes laget mycket starkt och än bredare än fjolåret.
Amerikanska spelarna hette inledningsvis Todd Okeson, vit pillersnabb guard och jätten Varnie Dennis.

En centerspelare som trots sin enorma kroppshydda visade sig vara väldigt nyttig i spelet under korgarna.

Säsongen började strålande med fem raka segrar, där man bland annat krossade Sundsvall hemma

i Solnahallen med över 30 poäng.
DÅ kändes laget oövervinnerligt och drömmar om guld väcktes…

Men sen kom allt elände på en gång.
Varnie Dennis fick erbjudande från Frankrike och lämnade vikingarna med kort karens.
Mattias Sahlström, som också rosat marknaden på försäsongen, tvingades till flera månaders uppehåll

p. g. a. en knäskada.
När sedan Todd Okeson fick en bristning i vadmuskeln och Yasin Merzoug opererade blindtarmen

så kan man förstå att laget fick problem.

Men sakta å säkert byggdes ett nytt lag upp. Nya amerikaner i form av Sanjay Adell och Julius Barnes, den sistnämnda en stabil guard och Sanjay, en powerforward stärkta trupperna rejält.

Mattias Sahlström kom tillbaka liksom Yasin Merzoug.

Grundseriens åtta avslutande omgångar gav lika många segrar och Vikings klättrade ända upp till andraplatsen i sluttabellen efter Plannja.
Därmed var de bägge guldfavoriterna i varsin pool position inför slutspelet.


Vikings fyllda av tillförsikt efter den imponerande avslutningen av grundserien, men också efter att laget hamnat

på en klart svagare sida av slutspelsträdet.
Vikings, Akropol, Sundsvall på ena halvan och våra värsta konkurrenter, samtliga, ihop packade på den andra. Plannja, Södertälje, Sallén och Norrköping.

Kanske var det underskattning hos både spelare och lagledning, kanske var det andra faktorer som spelade in,

men det som ingen trodde var möjligt, blev möjligt.
Solna Vikings förlorade redan i kvartsfinal mot Akropol!
Vikings vann den första matchen men sedan blev det tvärstopp i tre raka och det som var meningen att bli ännu en triumfmarsch fram mot finalen, blev årets skräll!

Vikings herrar är nu på väg att byggas upp på nytt.

Eran med Pekka Salminen är slut och nu är det dags för Stefan Bergman att leda laget mot nya framgångar

samt bryta den negativa spiralen.
Solna Vikings herrar kommer tillbaka, var så säker och vi ser med tillförsikt fram emot att heja fram det ”nya” Vikings kommande säsong.



Stående fr. vänster:     Pekka Salminen (Coach), Stefan Bergman, (Ass.coach), Kamran Alemdar, Lesli Myrthil, Håkan Nilsson, Mattias Sahlström, Martin Ringström,
                                        Sanjay Adell, Martin Borg, Rune Persson, Jan Samuelsson (Fys trainer)

                                        


Knäst. fr. vänster:         Jim Nyström, Yasin Merzoug, Nils Hedström, Serkan Inan, Julius Barnes, Lamin Sonko, Jonas Ghebremeskel


Saknas på bild: 

Fotograf:                        Okänd

Källa:                              Solna Viking´s programblad (Per-Olof Lefwerth´s samlingar)


DAMLAGET


Damlaget gick in i seriespelet som favorit till nytt guld.

Som regerande mästarinnor med ett, förvisso, till stora delar nytt lag men med massor av kompetens i laget.


Det gamla stjärngänget Nina Baresso, Anna Hofström, Marie Molander och Johanna Axelsson slutade eller som i Ninas fall valde annan klubbadress.
Istället byggdes laget kring landslagstrion Cissi Ferm, Anna Höglund och Michaela Livijn. Till detta kunde vi glädjas åt talangfulla spelare som Johanna Robinson och Johanna Lundström, bägge hämtades från Södertälje. Märith Olsson från Luleå gav laget längd och tuffhet under korgarna. Lina Karatsinidis förde med sig tuff attityd och försvarsspel från Visby och Linn Jansson tog med sin giftiga bössa från Uppsala.

Vikings damer inledde säsongen blekt genom att, med premiärnerverna utanpå matchdräkten,

förlora mot Nina Baresso och hennes klubbkompisar i Telge.
Men sedan lossnade det och segerraden byggdes på.
Lite annorlunda är tidigare säsonger så seglade Vikings snabbt upp i tabelltoppen och länge såg det ut som att man skulle få äran att vinna grundserien.

Under våren så kompletterades laget med D´wan Schackleford, en forward som spelat på Ohio State.

Men trots proffsförstärkning så innebar förlusten mot Visby på bortaplan i den sista matchen,

andraplatsen i serien efter just Visby som verkligen var säsongens stora överraskning.

Slutspelet började med tuff kvartsfinalserien mot Eskilstuna som med suveräna Jurgita Kausaite i front

tog sig an storfavoriten Solna.
Efter att ha vunnit den första matchen efter mycket möda och stort besvär så kunde Solna Vikings

vinna även match två och tre.


Därmed var vikingarna i semifinal där ett annat guldtörstande gäng väntade. Luleå Basket med supertrion Maria Näsström, Cristy Bacon och Katarina Andersson.

Semifinalserien blev en stenhård drabbning där lagen vann sina bägge inledande hemmamatcher och inför den stundande femte och helt avgörande var förväntningarna höga i bägge lägren.

Vikings hade fördel av hemmaplan och en fullsatt Solnahall.

Trots att Vikings började bäst och var i ledning tidigt i matchen så blev det till slut Luleå som drog längsta strået.
Suveräna Katarina Andersson fick avgöra med ett säkert närskott och två satta straffkast efter att Vikings kämpat sig ifatt och förbi när det återstod en minut av matchen.
Tråkig avslutning på en annars så väl genomförd säsong av Sveriges bästa damlag.

Det blev slutligen Visby som fick äran att lyfta guldbucklan vilket kändes naturligt efter att gotländskorna visat vinnartakter hela säsongen.

I och med respasset ur slutspelet så avslutades, liksom på herrsidan, en era i klubbens historia.
Efter fem framgångsrika säsonger så valde klubbledningen att inte erbjuda Michael Westerholm förnyat kontrakt

utan istället söka ny tränare att leda vårt damlag.

Därmed så kan vi lägga en bra, men inte bäst, säsong bakom oss och blicka framåt.
Anställningen av Sveriges mest meriterade basketcoach, tillika landslagscoachen Eivind Möstl blir starten på en, förhoppningsvis, ny guld era där målsättningen är satt långt utanför landets gränser…




Stående fr. vänster:     Namn, Mikael Westerholm (Coach), D´wan Schakleford, Märith Olsson, Therese Hellerstedt, Mikaela Livijn, Johanna Robinsson, Cecilia Ferm,
                                       Jan Samuelsson (Fys trainer), Namn

                                        

                                        

Knäst. fr. vänster:         Helena Ruthberg, Johanna Lundström, Stina Pettersson, Linn Jansson, Anna Höglund, Lina Karatsinidis, Sanna Mouritsen, Azouka Nnamaka


Saknas på bild: 

Fotograf:                        Okänd

Källa:                              Solna Viking´s programblad (Per-Olof Lefwerth´s samlingar)